Transformativt Ledarskap – om att leda omställning i ovisshet och att navigera i det vi inte är överens om! 

In Bin, Nature Based Leadership, Transformativ Dialog, Transformative Leadership by Göran Gennvi

“There is no business on a dead planet”

– David R. Brower 

Kriget i Europa, den senaste IPCC-rapporten, sommrarnas bränder, översvämningar och värmerekord och den globala pandemin har med all önskvärd tydlighet synliggjort att livet på planeten består av sköra relationer. Relationen till oss själva, till varandra och relationen till planeten och som inneburit betydande förändringar i dessa relationer. Denna insikt öppnar också upp för möjligheten, eller snarare nödvändigheten att ställa om på sätt som inte varit möjliga förut. Eventuellt motstånd har blivit mer poröst och möjligt att tränga igenom. Att nå fram med argument om nödvändigheten av omställning och transformation.

Under senare decennier har vetenskapen, inte minst inom hållbarhets- och transformationsforskningen ökat kunskapen om krisers roll i dessa och hur man kan åstadkomma omställning. Denna forskning kan hjälpa oss att inte bara förstå utan också guida, inte minst näringslivets roll i omställningen mot en mer rättvis och hållbar värld. Den stora utmaningen nu är att omvandla denna möjlighet till handling. I nuläget råder konsensus bland många stora aktörer inom finans och företag att stora förändringar är nödvändiga och att vi behöver förändra våra berättelser om framtiden. En nyligen genomförd global undersökning om människors attityder kring klimatförändringar visar dessutom att det finns ett brett stöd för omfattande förändringar. Emellertid, vägarna framåt och strategier för omställning är vi mindre överens om och det råder en förvirring om vilka typer av handlingar som faktiskt gör skillnad och vad som bör göras nu, och av vem. Begreppet transformation och hållbarhet används alltmer på goda grunder inför de omställningar som behövs och som också startat inom många branscher och samhällssektorer. Det kan låta som vi är överens men man behöver förstå att transformation betyder väldigt olika saker för dessa.

Begreppet transformation används alltmer på goda grunder inför de omställningar som behövs och som också startat inom många branscher och samhällssektorer. Många företag har t.ex. i krisens spår uttalat behovet av att ställa om. Tydlighet blir då av största vikt för att undvika felaktiga slutsatser vid tex kapacitetsutveckling, resursallokering och sektorsövergripande samordningsinitiativ. Det är särskilt angeläget i frågor som handlar om liv och död, där det är av avgörande betydelse att nå samförstånd och effektivitet i samverkan. Inom medicin, juridik och det militära är det en självklarhet med stringens och semantisk klarhet i språket. Men nu inför de utmaningar som samhällen, företag och planeten nu står inför behövs innehållet i begrepp som transformation tydligt definieras och ges en pedagogisk gestaltning för precision i att gå ifrån ord till handling.

Det finns risk att begreppet urvattnas och används synonymt med förändring. Inom hållbarhetsforskningen betyder transformation en specifik typ av förändring med en tydlig distinktion till andra typer av förändringar såsom exempelvis anpassning (adaptation). Adaption handlar om att klara avproblem, förändringar och kriser och fortsätta på samma bana. Transformation handlar om att byta bana och förändra de system som skapade problemen från början. Transformation innebär betydande förändringar i olika delar av samhället på olika nivåer. Från beteende, till lagar och regler, till djupare värderingar och kulturer. Det omfattar också ofta förändringar i maktförhållanden (vem bestämmer vad och hur) dvs hur auktoritet, makt och resurser struktureras och flödar i ett visst socialt system, i resursflöden (vem får vad och hur) dvs de metoder och processer som reflekterar och reproducerar dessa strukturer, roller och rutiner (vem gör vad och hur).

Forskningen har också ökat förståelsen för de förmågor och kapaciteter, både individuella och samhälleliga, som behövs för att åstadkomma transformation. Generellt talar forskningen om tre olika faser, dvs förmåga att förbereda sig för förändring, att navigera övergången och över trösklarna för förändring för att se till att de nya idéerna får fäste samt att stabilisera och bygga resiliens för säkra upp och internalisera det nya. Vid inträdet av varje ny fas ändras förutsättningarna och olika förmågor krävs för varje specifik fas. Kapaciteten handlar inte bara om att snabbt skapa nya system och beteenden utan och att lika snabbt lära oss av med förlegade värderingar och hindrande lagar och regler och skadliga beteenden.

Kriser kan vara möjligheter men bara om de navigeras klokt. Forskningen visar oss att en kris kan skapa en unik möjlighet till transformation och man pratar ibland om “formativa moment”. Men medan positiva samhällsförändringar kan uppstå från kriser, är konsekvenserna inte alltid bättre. Forskningen visar på vikten av att alternativa idéer finns tillgängliga och att man är redo när krisen kommer. En avgörande fråga är dock vems idéer som finns redo att plockas upp. Problemet är inte en brist på alternativa idéer utan att det finns strukturer som hindrar vissa idéer och släpper fram andra.

För att skapa engagemang och nödvändig motivation för att radikalt ändra ett beteende krävs att man når individens värderingar, övertygelser och världsbilder dvs når individen på djupet. När detta dessutom sker kollektivt (i en grupp som upplevs viktig för individen att tillhöra) och att medlemmarna i gruppen bekräftar och förstärker varandras perspektiv och upplevelser, då kan kraft och engagemang frigöras så att man både individuellt och som grupp, gemensamt tar ansvar och antar utmanande och svåra förändringsprocesser. Hur man förflyttar och transformerar värderingar, övertygelser och världsbilder blir därför avgörande om man menar allvar med hållbar utveckling och transformation.

Att leda transformation och omställning är en utmaning. Vi behöver bättre förstå hur transformation går till. Att ersätta den kollektiva berättelsen med en ny berättelse som bättre betjänar helheten handlar om att ompröva sin världsbild och där ledarskap innebär att upprätta och hålla en container av psykologisk trygghet där normer, värderingar och övertygelser nagelfars, revideras och omkonfigureras till det nya. I praktiken handlar det om att leda en kollektiv process, en autentisk dialog där alla får göra sin röst hörd utan att tysta andra. Därför är det viktigt att adressera orättvisor och inkludera marginaliserade grupper för att undvika att transformationsprocesser domineras och ”kapas” av enstaka intressen och värderingar. Detta innebär att respektera och arbeta med en mångfald av värderingar som oundvikligen kommer att komma i konflikt. Detta kräver processer som förutsätter respekt mellan människor, ett lyssnande utan dömande där alla avvaktar med reaktiva kommentarer och där alla ger sig vinn om att tala oförställt.

Ur denna världsbild föds en gemensam strävan, en vision värd att investera i där roller och rutiner, strukturer och processer samt hur auktoritet, makt och resurser bäst flödar och fördelas. Som ledare behöver vi därför träna oss i att skapa psykologisk trygghet så att vi enskilt och tillsammans kan känna oss respekterade för vars och ens perspektiv och förutsättningar. Att vi kan upptäcka dolda kopplingar och mönster som ännu inte blivit synliga, och hjälpas åt att upptäcka hur de många olika delarna skulle kunna samspela i en levande helhet.

Vårt nordiska begrepp för business är ”Näringsliv” som på engelska skulle kunna översättas som ”Nurture Life” och bör innebära att verksamheter inom näringslivet bör ha till syftet ”att värna och vårda livet” inom den sektor man verkar. I det långa loppet gäller det också frågan om liv och död för den egnaorganisationen. ”There is no business on a dead planet: -David R. Brower

Vi hör både politiska ledare och forskare menar att pandemin gav oss ett gyllene tillfälle att göra långtgående ekonomiska och sociala förändringar för att skapa en mer rättvis och hållbar värld. Ledare behöver nu visa vägen med dådkraft och att gå bortom hållbarhet, d v s att leva upp till och inte minst inom näringslivet göra skäl för vad namnet syftar till, nämligen att ge näring till livet.

Per Olsson, Docent
SRC Stockholms universitet

Göran Gennvi, Senior rådgivare 
Nature Academy Learning Lab