Hållbarhetsfrågorna kan betraktas utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan är hållbarhetsfrågorna mycket komplexa och hanteras inom ramen för många olika kunskapsområden: Teknik, Kemi, Ekonomi, Ekologi, Meteorologi, Sociologi, Psykologi mm. Orsak – verkan sambanden präglas av svårigheterna att förstå och överblicka hur olika faktorer samspelar. Det käbblas rätt mycket kring vad som är och inte är absolut sanning i frågan. Hur mycket olja finns det egentligen? Kommer havsytan att höjas med 60 eller 67 cm? Är etanol ett bra bränsle? Hur mycket kemikalier tål en spermie? Vad bidrar till en utveckling av demokratin?
Å andra sidan är hållbarhetsfrågorna mycket enkla att förstå. Allmänt vedertagna naturlagar och sunt förnuft gäller. Vi lever på en planet med givna och ändliga resurser, ingenting försvinner och allting sprids. Vi förbrukar mer än vad vårt ekosystem kan återskapa. Resurserna tar slut, förr eller senare. Inga processer är 100% effektiva, vi skitar ner på ett sätt som vårt ekosystem inte kan hantera. Den alltmer ökande exploateringen av naturen försvagar vårt ekosystem vilket förvärrar och accelererar en ohållbar situation. Samtidigt skall alltfler munnar mättas i en värld som präglas av stora orättvisor.
Kunskapen om vad som är – och inte är – hållbar utveckling är väl känd och dokumenterad. Kring 1990 enades, under ledning av professor Karl-Henrik Robért, ekologer, kemister, fysiker, läkare och andra experter runtom i världen om de fyra hållbarhetsprinciperna, som beskriver ett hållbart samhälle, eller snarare vad som krävs för att i längden upprätthålla liv på vår planet och som fortfarande håller som strategiskt ramverk.
Sammanfattningsvis kan man säga att frågan inte längre är om dagens samhälle och samhällsutveckling är hållbar utan hur allvarligt läget är och vad som kommer att krävas för att bromsa upp och kanske också vändautvecklingen
Nya omvärldsförutsättningar
Ur ett affärsperspektiv är det enkelt att se hur hållbarhetsfrågorna påverkar alla komponenter i en affärsmodell.
- Tillgången till, konkurrensen om och prissättningen på strategiska resurser påverkas. Jakten på alternativa energiformer och material är i full gång.
- Produktionsmetoderna ifrågasätts och effektiviseras, svinn och föroreningar elimineras/minimeras.
- Produkter och tjänster börjar alltmer betraktas utifrån ett ”livscykelperspektiv”.
Tjänster, som ersättning för produkter, diskuteras.
- Transportberoendet är ett gigantiskt globalt problem som söker en lösning.
- Politikerna letar med ljus och lyckta efter styrmedel och regleringar som kan driva utvecklingen i rätt riktning utan att äventyra välståndsutvecklingen.
- Marknaderna, kunderna, den stora allmänheten, blir allt mer medveten och ändrar sina preferenser.
Företag är öppna system i ständigt samspel med omvärlden. Hållbarhetsfrågorna förändrar spelplanen såväl i reella, objektiva och mycket gripbara termer som i kundernas, medarbetarnas och medborgarnas uppfattningarom vad som är och inte är ”bra” affärer.
Utmanar verkligheten
Hållbarhetsfrågorna har på några decennier förändrat synen på den värld vi lever i. Dagens omvärldsbild, affärsmiljö, skiljer sig på avgörande punkter ifrån gårdagens. Några exempel:
- Naturresurserna kan inte längre ses som oändliga.
- Ekosystemets betydelse och kapacitet kan inte längre negligeras.
- Globaliseringen i kombination med informationsteknologin blottlägger frågor som rör etik och ”uppförande”.
Exemplen är många och slutsatsen kan bara bli en:
Hållbarhetsfrågorna utmanar den verklighet (eller omvärldssyn) som ligger till grund för de flesta etablerade verksamheter och affärsmodeller som byggt det välstånd som kännetecknar den dominerande västerländska kulturen.
Hål i den strategiska spelplanen
De flesta av dagens etablerade verksamheter står på ohållbar grund samtidigt som medvetenheten om vårt välståndssårbarhet ökar. Dagens strategiska utmaningar kan inte längre lösas endast genom ständiga förbättringar inom ramen för etablerade affärsmodeller som alltför ofta bygger på:
- Utnyttjandet av icke förnyelsebar energi och materia.
- En teknologi som på olika sätt smutsar ned.
- Ett transportsystem som är fossilberoende.
- Konsumtionsmönster som alltmer ifrågasätts.
- Ett oetiskt beteende som inte står i överenstämmelse med vedertagna värderingar och normer.
- Global expansion och integrering som förstärker ovanstående.
Framtiden tillhör de verksamheter som bygger sina affärsmodeller på en adekvat och ”uppdaterad” verklighet (omvärldssyn).
Doughnut-modellen
.jpg){kind=link}
På senare år har nya modeller utvecklats för att synliggöra den strategiska spelplan och inom vilka gränser gränser hållbar affärsutveckling måste inordna sig. Ett exempel är Doughnut modellen som utvecklats av Oxford-ekonomen Kate Raworth och utarbetades i hennes bok Doughnut Economics. Doughnut-ekonomin är en ekonomisk modell som används för att mäta ekonomins prestanda i förhållande till hur människors behov tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska gränser. Namnet härstammar från det beskrivande diagrammets form, dvs en cirkel med ett hål i mitten. Modellens centrala hål beskriver andelen människor som saknar tillgång till livets väsentligheter (hälso- och sjukvård, utbildning, jämlikhet osv.) Den yttre ringen representerar de ekologiska gränserna (planetens gränser) som livet beror av och som inte får överskridas. En ekonomi anses välmående när alla sociala grundmål är uppfyllda utan att någon av de ekologiska gränserna överskrids. Denna situation representeras av området mellan de två ringarna, mänsklighetens säkra och rättvisa utrymme.
Ur ett affärsstrategiskt perspektiv kan man på goda grunder anta att hålen i den strategiska spelplanen är gigantiska och öppnar upp för nya möjligheter som många av de stora aktörerna har svårt att förhålla sig till.
240 000 småföretag torde utgöra en mycket god grogrund för nya, intressanta och lönsamma affärsmutationer.
Riktningen är tydlig
Med utgångspunkt i bl. a. Doughnut modellen, Det Naturliga Stegets systemvillkor, Planetary Boundaries (de plantera gränserna), blir hålen i de rådande affärsmodellerna allt tydligare och det råder ingen tvekan om att färdriktningen är utstakad:
- Effektivare resursanvändning och minskat svinn
- Övergång till förnyelsebara resurser
- Ekologisk livsmedelsproduktion
- Ökad återanvändning.
- ”Slutna” processer
- Minskade transporter
- Tjänster som ersätter produkter.
- Respekt för, och efterlevnad, av vedertagna värderingar.
- Mm
Konceptuellt utvecklas tankar och metoder för en mer ”cirkulär” ekonomi. Forskningen runt energifrågorna är substantiell. Prissättningen av ekotjänster och naturresurser står på dagordningen. Etiska frågor diskuteras i många olika sammanhang och frågor – alltifrån styrelsearvoden till djurhushållning. Många företag registrerar sig som medlemmar i FN’s Global Compact och storföretagens årsredovisningar speglarett ökat fokus på hållbarhetsfrågorna.
Carbon law är ytterligare ett koncept och betecknar en tumregel gällande hur globala koldioxidutsläpp ska minskas, för att motverka global uppvärmning. Begreppet föreslogs ursprungligen i en rapport från Stockholm Resilience Centre, som del av en strategi för att nå de globala målen gällande koldioxidutsläpp. För att kunna uppnå klimatmålen, föreslogs att tumregeln bör kombineras med en storskalig utbyggnad av förnybara energikällor och utveckling av teknologier för upptag av koldioxid i atmosfären.
Metoder och verktyg
Utvecklingen speglas också i allt stabilare plattformar för styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Agenda 2030 är ett avtal mellan FN:s medlemsstater för att fram till år 2030 avskaffa fattigdom, öka jämlikheten, lösa klimatkrisen och främja fred och rättvisa. FN:s 17 globala mål sätter idag agendan för världens hållbara utveckling och ger också företag och ideella organisationer ett tydligt uppdrag att stödja hållbar utveckling.
Agenda 2030
För mindre företag och organisationer är agendan fortfarande ny och ofta okänd. Här finns tillfälle för proaktiva entreprenörer att skapa möjligheter för företaget. Kunskapen om målen och vetskapen om hur man bidrar till den globala utvecklingen kan utveckla verksamheten. Det behöver inte handla om att göra någonting nytt, det kan vara att fortsätta med det man redan gör men genom att som företagare göra det tydligare för sig själv och för omvärlden att verksamheten bidrar till Agenda 2030 kan nya möjligheter uppstå. Mål 17 handlar om partnerskap för att uppnå målen. Genom att tydligt kommunicera hur man bidrar till ett visst mål, kan nya kontakter och samarbeten skapas. Dessa samarbeten kan i sin tur ge nya affärsmöjligheter genom utveckling av varor och tjänster eller tillgång till nya marknader. Vårt program Från Ord till Handling med Agenda 2030 ger god vägledning.
- Titta på de globala målen. Vilka mål bidrar verksamheten till redan idag och vilka mål är lättast att bidra till?
- Prioritera de mål som företaget har störst affärsnytta av att arbeta med. Integrerar den globala agendan i företagets strategi genom att fokusera på affärsnyttan.
- Tydliggör och kommunicera på vilket sätt verksamheten bidrar, internt, i sociala medier och i annan kommunikation med kunder och omvärlden. Att vara öppen och jobba för samsyn och samverkan måste vara kärnan i arbetet med att utveckla strategin.
Agenda 2030 är ett redskap att använda sig av för att navigera i en värld av globala megatrender och förändringar. De globala målen kommer påverka agendan för regeringar och större företag, och därmed också marknadsförutsättningarna för mindre företag. Det kommer se olika ut på olika marknader, och därmed vara avgörande i olika stor utsträckning, men ett öppet, proaktivt och kreativt angreppssätt kan ge nya tillfällen till nya och goda affärer.
Agenda 2030 rymmer 17 mål, 178 delmål och 252 indikatorer. Dessa bildar en komplex väv av samverkande faktorer (delsystem) som alla ingår i begreppet ”hållbarhet” (Helheten). Agenda 2030 kan tolkas och ses på som ett uttryck, och ett stöd för:
1. Ambitionen att ”mobilisera”, skapa engagemang och handlingskraft, runt viktiga frågor kopplade till en utveckling mot ett hållbart samhälle.
2. Ett ”styrmedel” förankrat i en tilltro till målstyrning som ett kraftfullt verktyg för att uppnå resultat.
Vi ser båda perspektiven som lika angelägna.
Många olika aktörer måste samverka i olika roller för att gå från ord till handling i hållbarhetsfrågorna. För att uppnå samverkan kring gemensamma mål krävs samsyn på såväl vad som skall åstadkommas som hur det ska ske för att säkra engagemang, framdrift och kvalitet i förändringsarbetet. Vårt angreppssätt bygger på att vad och hur måste gå hand i hand.
Sammanfattning
- Hållbarhetsfrågorna är reella och här för att stanna
- Påverkar affärsmodellerna och affärerna
- Öppnar upp för möjligheter till affärsutveckling, framtiden tillhör nytänkarna.
- Kunskapen om hålen i den strategiska spelplanen är öppen för alla som vill sätta sig in i frågorna.
Läs mer om hur man kan Gå ifrån Ord till Handling >>
På senare tid har man även börjat pratar allt mer Regenerativ utveckling som steget vidare efter Hållbar utveckling. Det vill säga istället för att titta på hur vi kan minska påverkan, även se på vad vi kan bidra med som gagnar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Begreppet öppnar upp för en diskussion om vad vi människor vill och kan bidra med. Mer om detta i en kommande blogg.
——————————————————————————————————–Anmärkning; Denna blogg är del två av två och utgår ifrån ett arbete som ursprungligen beställdes av Styrelseakademin och finansierades av Tillväxtverket. När vi fick uppdraget samlade vi en grupp kunniga experter och utvecklade en metodkatalog för hållbar affärsutveckling. Dessa utvecklades, anpassades och testades under en period av 18 månader vid Styrelseakademins högre utbildning.